Drygt 200 målvaktsbolag stoppade

Stefan Lundberg är chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

– Vi undersöker vilka som har restförda skatteskulder. Sedan ser vi till att det lämnas in en konkursansökan så att bolaget går i konkurs. Effekten blir då i bästa fall att vi avbryter en pågående brottslighet eller förhindrar en kommande brottslighet.

Målvaktsbolag – ett under årtionden växande gissel för näringslivet, privatpersoner och staten. Då genom att personer, med eller utan deras vetskap utses till att ta på sig ett juridiskt ansvar för brottslig verksamhet. Som luras till eller får betalt för att väljas in i styrelser i bolag som exempelvis skickar ut bluffakturor, ägnar sig åt skattebedrägerier eller köper upp andra bolag och tömmer dem på resurser.

Målvaktsverksamheten kostar årligen samhället mycket stora pengar, säger Anders Björkenheim som är konsult och som expert på bolag som brottsverktyg gått igenom hundratals förfalskade årsbokslut där målvakter är legio.

– Det är mångmiljardbelopp, både som skattepengar och för näringslivet. När man går in och tittar på ett bolag som har drabbats exempelvis av kreditbedrägerier med förfalskat årsbokslut, så bärs den stora förlustbördan av näringslivet, inte av staten. Så att näringslivet inte skriker mer om det här det förvånar mig oerhört mycket.

Den nu samordnade insatsen med bland andra Ekobrottsmyndigheten, polisen, Skatteverket och Bolagsverket mot just målvaktsbolagen startade som ett projekt i fjol men har nu permanentats. Och dryga 200 stoppade målvaktsbolag kanske kan låta mycket, men sett i perspektiv och med tanke på mörkertalet behövs helt andra insatser framöver säger Stefan Lundberg.

– Landet översköljs ju med ekonomiska brott och bara för att nämna några siffror: under 2018 var det över en kvarts miljon bedrägerier och 10 000 anmälda ekobrott. Då är det ändå mycket mörkertal så det är ännu fler i praktiken. Så det är en flod av ekobrott som sköljer över oss.