Nyhetsbrev: Kreditprövning i nytt ekonomiskt klimat

Vill ni veta en branschhemlighet?

De flesta parametrarna i en kreditupplysning helt oavsett vilket kreditupplysningsbolag bolag du använder baseras på samma offentliga källor: Exempelvis Bolagsverket, Kronofogden, Folkbokföringen, Skatteverket, serveringstillstånd m.m.

Kreditupplysningsbolagen har sedan tagit dessa källor och paketerat dem med ett grafiskt användarsnitt och lagt på extra information såsom betalningsfrekvens av fakturor innan de via sina egna algoritmer räknar fram ett kreditbetyg. Ett betyg som egentligen är en riskuppskattning att det omfrågade företaget ska hamna på obestånd.

Missförstå mig inte nu, du som läser detta ska absolut inte sluta att ta kreditupplysningar på dina kunder och leverantörer. Om något så ska ni ta fler upplysningar än tidigare och intensifiera ert kreditarbete, bevaka intensivare och uppdatera er numera föråldrade kreditpolicy till rådande ekonomiska klimat.

MEN ( och det är ett stort men)

Vi upplever nu synnerligen turbulenta tider och problemet med en ordinär kreditupplysning är att den till stora delar är daterad. De essentiella kategorierna: Inkomstuppgifter (privatpersoner, EF, HB, KB) och årsredovisningar ( Aktiebolag) baseras på historiska uppgifter från en tid innan Rysslands invasion av Ukraina och inflationen låg på tio procent.

Det finns dock två parametrar i en kreditupplysning som är nästintill dagsaktuella och du kan säkerligen gissa dig till den ena av dessa: Skulder och ansökan om betalningsföreläggande. Problemet är att när skulder väl syns så riskerar du och ditt företag redan sitta där med Svarte Petter.

Den andra är lite svårare att gissa sig till och det är: Förfrågningshistoriken / frekvensen.

Den är nämligen specifik för varje enskilt kreditupplysningsbolag och i dagsläget delar inte kreditupplysningsbolagen denna information mellan sig. Trots att det inte finns några legala hinder när det gäller den största bolagsformen: Aktiebolag.

Om de kunde finna en samarbetsform kring detta skulle flera bedrägerimodus kunna förhindras. Exempelvis den typ som är väldigt vanlig nu där företag utnyttjar sin goda historiska kreditvärdighet för att snabbt maximera krediterna hos olika kreditgivare.

Som konkret pinfärskt exempel vill jag ge det enmans-taxibolag som inledde sitt bedrägeri några dagar in i oktober, redan den 20 oktober kunde man se att antalet förfrågningar hos de tre största kreditupplysningsbolagen överskred 30 st sammantaget. En helt osannolik kreditaktivitet för den typen av bolag, samtidigt som de redan i juli slutat rapportera arbetsgivaravgifter Vem som skulle köra de tre nya fina bilarna som de fick ut på några få dagar är det inte någon som vet. Men om jag får satsa pengar på något så skulle jag tippa på att de är ute ur landet redan. Resterna av bolaget annonserades ut på Blocket för ett par dagar sedan.

Så sluta inte ta kreditupplysningar men lägg focus på att uppdatera era Score Card och system för automatbeslut. Det är en ny värld där ute och era kreditbeslut måste matcha den. Personligen tror jag att de av er som kommer klara den bäst är de som inte förlitar sig på autoscore utan har ett gammeldags kreditarbete och känner era kunders bransch.

I mitt nästa nyhetsbrev ska jag så pedagogiskt som möjligt gå igenom den gigantiska momshärva som kostat oss skattebetalare minst 4,5 miljard. Missa inte det!